Jorden går inte under i år heller

Länkade till en artikel på aftonbladet till min mamma som tycks tro på att jorden ska gå under 2012 men hon med fler kunde inte läsa den så jag lägger ut den här.

2012 Den generalla uppfattningen är att Mayakalendern spår att jorden går under i år. Men i själva verket har Mayakulturen aldrig antytt att det skulle vara ett undergångsdatum.

Inget nytt under solen.

Jordens undergång har ­förutspåtts minst 462 gånger ­tidigare.

Och gissa vad? Ingen av profetiorna har slagit in.

Förra gången det var hausse på ­Armageddon-marknaden var inför millennieskiftet.

Då stod profeterna tätt som strömmingsstim, triggade inför säll­syntheten av ett nytt tusental – få förunnade att uppleva. Och eftersom siffror ­ofta tycks spela en magisk roll i förut­sägelser blev tre nollor i ett årtal svårt att motstå. Dessutom tillkom den befarade komplikationen av att alla datorer ­skulle sluta fungera – oförmögna att förstå omställningen från 1900-tal till 2000-tal.

Nu är det mayaindianernas kalender som spökar. Mayaindianerna hörde ­hemma i Mexiko och hade en högt ­utvecklad kultur. Deras pyramidbyggen är minst lika imponerande och mystiska som egyptiernas.

Med spanjorernas erövringar i Syd­amerika på 1500-talet förintades mayakulturen, spanjorerna härjade och kristnade, brände och slog sönder det indianfolket skapat.

Mayaindianerna hade tre olika kalendrar. En som var den vardagliga och omfattade 365 dagar och alltså följde solen. Fast inte riktigt, eftersom den inte ­kompenserade för det fjärdedels dygn som ”blir över” varje år. Alltså halkade den kalendern efter solåret med en dag vart fjärde år. Men det är inte så ­viktigt.

De höll sig också med en helig kalender som omfattade 260 dagar, samma typ som användes i andra delar av Syd­amerika och förmodligen var en upp­finning av aztekerna. Det är inte klart vad en cykel om 260 dagar står för.

Hur som helst, genom att kombinera de båda kalendrarna kunde de omfatta 52 år som längst. För att ange längre ­epoker än så användes en tredje kalender – Långräkningskalendern (Long count calender) som tjänade samma ­syfte som vårt sätt att numrera år.

Mayaindianerna använde inte decimalsystem utan räknade i 20-tal. 13 var dessutom ett heligt tal.

Tjugo dagar bildade en uinal, 18 uinaler (360 dagar) blev en tun, 20 tuner bildade en katun och 20 katuner (144 000 dagar) utgjorde en baktun. Sedan började man om på nästa baktun.

Mayakalendern slutar på det heliga 13-talet, alltså 13 baktuns, som uttryckt i hieroglyfer och utskrivet i siffror blir 13.0.0.0.0 och i vår tideräkning inträffar den 21 eller 23 december 2012. Men det har aldrig i mayakulturen ens antytts att detta skulle vara ett undergångsdatum, snarare ett slags mega-millennieskifte. Förr eller ­senare, beroende på när man börjar räkna dagar – i mayakalenderns fall den 11 augusti 3 114 f Kr – hamnar man på ett jämnt tal.

Fast rationella förklaringar är ingen bra jordmån för profetior. I den branschen gäller devisen more is more och när vinter­solståndet förklarades inträffa klockan 11.11 den 21 december 2012 blev det storbingo. Så många tecken kan väl inte vara en slump? Och som om inte det var nog: vi träder också in i Vattu­mannens stjärntecken som händelsevis råkar vara det elfte i zodiaken.

Därför – och endast därför – förutspås jorden gå under den 21 december i år. ­Förmodligen elva minuter över elva Greenwich mean time.

Oddsen är inte stora att det verkligen inträffar. Förutsägelser om apokalypsen är verkligen ingen nyhet. Fast ingen av ­alla tusentals har hittills gått i uppfyllelse.

På sajten A brief history of the apocalypse kan man läsa att jorden förutspåddes gå under redan 2 800 f Kr, enligt en text på en assyrisk duk.

Romarna ägnade sig åt lite räknekonster, baserade på en myt om att tolv örnar skulle ha kommit till Romulus med ett mystiskt nummer. Efter lite klurande kom man fram till att numret var tio och alltså skulle Rom gå under 120 år efter ­grundandet och det skulle inträffa

634 f Kr. Så blev det alltså inte.

Flitigast bland siarna är inte oväntat ­religiösa ledare av alla slag, det är ingen dum medlemsrekrytering att hota med undergång och lova frälsning från den

i samma andetag. Där har – som samfund – Jehovas vittnen varit oerhört flitiga och aldrig låtit sig nedslås av att de haft fel. Nejdå, på’t igen bara med nya, fräscha ­datum.

Nu var det inte Jehovas vittnen utan astrologer som räknade ut att under­gången skulle starta med en stor översvämning i London och därefter sprida sig över världen den 1 februari 1524. Det resulterade i att 20 000 Londonbor övergav sina hem. Det regnade inte ens i London den dagen.

Som sagt, siffror är intressanta. 1666 var ett fint år med kombinationen 1000+666 (djävulens nummer) och fick återigen Londonborna att darra utan att någon särskild avsändare finns dokumenterad.

Den 18 maj 1910 var Halleys komet det som skulle förgöra jorden. I Tyskland kunde man köpa vykort med undergångstext, frågan var väl vem som ­skulle ta emot dem.

462 profetior om mänsklighetens sista dag med källhänvisningar finns på sajten A brief history of the apocalypse, i verkligheten är de förstås många, många fler.

Och skulle det nu gå så illa att vi inte möter undergången den 21 december så finns fler chanser längre fram. Enligt ”Profeten Gabriel” har vi fram till 2017 på oss, George Madray siktar på 2020. De som misslyckades med förutsägelserna angående 2000 och 2001 har i många fall enats om 2033.

Frågar man vetenskapsmän tippar de på någonstans runt 4 500 000 000.

Källa: Aftonbladet, Karin Ahlborg