Varför gråter inte Emma?

Jag rekomendera till alla som inte har läst "Varför gråter inte Emma?" att läsa den. Jag läste ut min bok samma dag som jag fick den.

Äntligen hade tillvaron ordnat sig för Arbogatjejen Emma. Hon som alltid fallit för fel killar och tidigt blev ensamstående mamma med två barn. Nu hade hon mött en trygg man och de planerade för ett liv tillsammans. Men en kväll stod någon ur det förflutna i dörren och tragedin var ett faktum. Emma blev svårt misshandlad. Hennes barn Max och Saga hade aldrig någon chans.

När Emma vaknade upp befann hon sig i en märklig polisutredning där hon hölls isolerad utan att veta vad som hade hänt henne - eller barnen. Hon som varit en vanlig småstadsflicka blev sedan rikskänd när hon valde att träda fram och berätta om sina upplevelser. Emmas starka utstrålning möttes av djup beundran men också misstro. "Hur kan hon se så glad ut?" Man tycktes vilja att Emma skulle gråta och hata. Med sin sorg ifrågasatt tog sig Emma igenom två rättegångar och pekade ut sina barns mördare. Hon omvandlade tyskans hat till kärlek och framtidstro. Men bakom fasaden pågick varje sekund en kamp för att orka ta sig tillbaka till livet.
  



Jag fick en fin hälsning i boken av Emma



Ett bildspel gjort av barnens moster

Vill ni läsa Emmas blogg så hittar ni den här

Kattallergi

Allt började för snart 6 veckor sedan. Ögonen kliade, rann och var röda. Efter några dagar så ringde jag vårdcentralen och den jag pratade med sa att det nog var ögoninflamartion så jag skulle tvätta med vatten, kändes dock inte som ögoninflamartion men valde att avvakta.
Besvären kom och gick, jag märkte att det ofta blev bättre när jag var ute eller hemma hos någon annan.
De dagarna när jag och barnen var i Gullbranna med min syster och hennes barn så hade jag nästan inga besvär alls från ögonen, när jag kom hem så kom det tillbaka. Jag insåg att det måste vara något här hemma. Nu när jag tänkt efter så får jag besvär även hos andra som har katt och jag började fundera på om det kunde vara våra katter.
Den senaste veckan så har mina ögon bara blivit värre och värre. Jag ringde vårdcentralen i veckan och fick då veta att det är väldigt ont om läkartider men jag fick en tid fredagen den 2:a september. I dag tog jag upp och gosade med våran ena katt, det skulle jag aldrig ha gjort!!! Ögonen började svida och klia, det gjorde riktigt ont och när jag gick för att skölja ögonen så såg jag att särskilt det ena ögat svullnade igen. Själva ögat svullnade också och jag kunde inte titta åt sidorna, det spände och gjorde fruktansvärt ont.

Här är en bild, är ändå inte när det är som värst.

Jag ringde vårdcentralen (jouren) och fick prata med en sjuksköterska som sa att håll dig borta från katterna, åk och köp receptfri allergimedicin på affären och ring vårdcentralen i morgon....tack för den hjälpen! :-(
Den receptfria medicinen hjälpte typ ingenting men som tur är så har man bra grannar som är så snälla och dela med sig av sina allergitabletter. Mina ögon mår nu mycket bättre men är långtifrån bra och jag känner att allergin är på väg att sätta sig i luftrören så imorgon blir det att ringa vårdcentralen.

Men visst är det väll konstigt att en allergi kan komma så plötsligt? När jag bodde hemma så hade vi tre katter (inte samtidigt) och jag och Tom har haft katter så länge vi har bott ihop (sedan 2003) så det är inte många år i mitt liv som jag inte har haft katt. Jag har aldrig haft några besvär av katter tidigare och så bara pang så blir jag jätte allergisk!

Vårt sovrum är det ända rummet där jag kan stänga in katterna så nu är de instängda där med mat, vatten och ett öppet fönster så de kan gå in och ut.
Själv får jag sova på soffan tills jag blivit av med katterna. Jag gick in i sovrummet innan för att ge katterna mat, det var en mindre rolig upplevelse, så när vi är av med katterna så måste jag städa, städa, städa sovrummet

GRATTIS

Ett stort grattis till min underbara syster som i dag fyller 31 år!

♥ Jag älskar dig min kära syster ♥