När jag är riktigt trött, när det varit för mycket omkring mig och Tom kanske har jobbat mycket så att jag fått ta typ allt ansvar med barn och hem själv en längre tid och barnen då gärna är i någon härlig trotsålder, då när man känner att kroppen är så trött, då brukar jag bryta ihop och gråta, detta händer inte ofta som tur är.
Och när jag blir riktigt, riktigt arg och om jag känner mig orättvist behandlad så börjar jag att gråta.
Ja sen gråter jag ju om jag förlorar någon jag älskar, vem gör inte det?
När jag läser böcker så är det verklighetsbaserade böcker och det finns några böcker som har fått mig att gråta.
Jaha nu tror ni väll att jag gråter i tid och otid, men det gör jag inte ;-) Som tur är så händer det sällan grejer som får mig att gråta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar