måndag 29 augusti 2011

Varför gråter inte Emma?

Jag rekomendera till alla som inte har läst "Varför gråter inte Emma?" att läsa den. Jag läste ut min bok samma dag som jag fick den.


Äntligen hade tillvaron ordnat sig för Arbogatjejen Emma. Hon som alltid fallit för fel killar och tidigt blev ensamstående mamma med två barn. Nu hade hon mött en trygg man och de planerade för ett liv tillsammans. Men en kväll stod någon ur det förflutna i dörren och tragedin var ett faktum. Emma blev svårt misshandlad. Hennes barn Max och Saga hade aldrig någon chans.

När Emma vaknade upp befann hon sig i en märklig polisutredning där hon hölls isolerad utan att veta vad som hade hänt henne - eller barnen. Hon som varit en vanlig småstadsflicka blev sedan rikskänd när hon valde att träda fram och berätta om sina upplevelser. Emmas starka utstrålning möttes av djup beundran men också misstro. "Hur kan hon se så glad ut?" Man tycktes vilja att Emma skulle gråta och hata. Med sin sorg ifrågasatt tog sig Emma igenom två rättegångar och pekade ut sina barns mördare. Hon omvandlade tyskans hat till kärlek och framtidstro. Men bakom fasaden pågick varje sekund en kamp för att orka ta sig tillbaka till livet.

  

Jag fick en fin hälsning i boken av Emma

Ett bildspel gjort av barnens moster

Vill ni läsa Emmas blogg så hittar ni den här

1 kommentar:

  1. Har också funderat på att läsa den boken, men vet inte om jag fixar det... Jag är nog nojjig ibland men jag tänker ofta på vad som kan hända mina egna barn, trots att de är stora nu. Och så tänker jag på Leon... Inte för att jag för ett ögonblick tror att föräldrarna eller någon i dess närhet ska göra honom illa, men det är ju alltid en viss oro med ett litet barn och de har gått igenom så mycket redan... Näe, jag får nog avvakta med den boken, men jag tror säkert att det är en sån bok man knappt kan sluta läsa... Ha det bra, Kram moster!

    SvaraRadera